Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer.

Uppsatsen berör genomförandet av rättspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus på vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förändrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmärksamhet läggs vid att mäta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmåga vid bedömningen. Undersökningen har en rättsvetenskaplig grund då den belyser den praktiska tillämpningen av den rättsliga regleringen. I undersökningen används kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en låg psykosocial funktionsförmåga.

Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län.

Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom lever med känslor av rädsla, ilska, ångest, maktlöshet och skuld. Även deras närståendes relationer påverkas och vardagen förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig kronisk sjukdom. Det gjordes en litteratursökning där tio studier valdes ut, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; att måste ta ett större ansvar i vardagen, att hitta sätt att hantera den nya situationen, att behöva stöd för att förstå och hantera sjukdomen och den sjuke, att känna sig otillräcklig, att sakna de relationer som har varit, att vara rädd och orolig inför döden och framtiden.

Det är av stor vikt att hitta faktorer som leder till bättre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ?faller mellan stolarna? då ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohälsa är Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management.

Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning.

Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte.

ABSTRACT Behavioural problems are a compound conception for emotional difficulties at different levels. Individuals with behavioural problems could have difficulties with social relations, low self-esteem, anxiety and worry. The purpose with the examination was to describe how clients apprehend their behavioural problems and what they consider could be the causes of it. The examination was based on the qualitative interviews with 5 clients and a professional helper. We came in contact with our clients through our practice.